Sidan publicerad av anders.jensen@kvicksilveramalgam.se |
Professorns forskningsfusk vilseledde riksdag och regering. Bakgrunden till denna sida är en kvicksilverförgiftningskatastrof av stora mått som kommer att finnas i historieböckerna för all framtid. En avgörande anledning till att denna giftkatastrof har inträffat, är den lyckade historieförfalskning, bristande forskningsetik, dupering, vetenskaplig oredlighet, avsiktliga vilseledning och det forskningsfusk som professor P.O.Glantz ägnat sig åt. Professor P.O.Glantz har genom vetenskaplig oredlighet fastställt att läckande kvicksilver från amalgam är extremt oskadligt och helt utan biverkningar (utöver mycket sällsynta allergier/lichenförändring). Detta har han fastställt trots att det inte har gjorts några vetenskapliga studier som visar att så skulle vara fallet. Det finns inga läkemedel som är helt utan biverkningar. Kvicksilver som är ett av världens giftigaste ämnen ger självklart också biverkningar av många olika slag. Det har många vetenskapliga publikationer och beprövade erfarenheter visat. Alla människor som har amalgamfyllningar utsätts för ständiga skadeverkningar av kvicksilver på cellnivå.
Biverkningarna är inte märkbara för alla. Men för ett okänt antal känsliga personer, uppskattningsvis mellan en på tjugo till en på hundra, kan biverkningarna påverka hälsan och vara minst sagt märkbara och orsaka en mängd olika sjukdomssymptom. Individuell känslighet kallas detta för.
Professor P.O.Glantz, Socialstyrelsen och övriga etablissemanget vägrar dock konsekvent att ta till sig detta självklara faktum.
För att acceptera biverkningar från läkemedel kräver etablissemanget inga ”vetenskapliga bevis”. Om biverkan enl. FASS (som för övrigt är full av påståenden om biverkningar som inte är "vetenskapligt bevisade") uppträder under behandlingen och försvinner efter upphörandet av läkemedlet så accepteras läkemedlets biverkan. Etablissemanget accepterar den ”beprövade erfarenheten”.
För att acceptera biverkningar från kvicksilveramalgam kräver etablissemanget dock ”vetenskapliga bevis”. Om biverkan uppträder efter isättandet av kvicksilveramalgam och försvinner efter avlägsnandet, så accepteras ändå inte kvicksilvrets biverkan. Etablissemanget accepterar i detta fall inte den ”beprövade erfarenheten”.
Etablissemanget kräver upprepbara ”vetenskapliga experiment”, som bevisar att biverkan och de individuella sjukdomssymptomen (t.ex olika mentala störningar i centrala nervsystemets som oro/depression/ångest etc.) är orsakade av kvicksilvret från amalgam. Ett absurt och etiskt omöjligt krav att uppfylla. Som medlem i dåvarande Socialstyrelsens vetenskapliga råd på 1980-talet var professor P.O.Glantz i den positionen att han i stor utsträckning styrde över Socialstyrelsens inställning i amalgamfrågan. Sedan dess har budskapet om kvicksilvrets ofarlighet för hälsan, upprepats och basunerats ut kontinuerligt. Duperingen har blivit en accepterad sanning inom Socialstyrelsen, tandläkare, läkare, riksdag, regering, media, myndigheter, rättsväsendet och en stor del av det svenska folket. En dupering som än i dag, 2016, resulterar i att kvicksilverförgiftade patienter inte får relevant vård. "Osäkerheten om kvicksilvrets hälsorisker är oacceptabel" säger miljömedicinaren professor Maths Berlin, vid medicinska fakulteten i Lund. Han bedömer att upp till 500 000 svenskar kan ha biverkningar av amalgam. De allra flesta av dessa är sannolikt inte medvetna om att det frigjorda kvicksilvret är orsaken. Det lyckade forskningsfusketMed sin professorstitel som insats och genom att ägna sig åt avsiktlig vilseledning och forskningsfusk, lyckades professor P.O.Glantz (et.al.) avsiktligt dupera/vilseleda Socialstyrelsen, tandläkare, läkare, riksdag, regering, media, myndigheter, rättsväsendet och en stor del av det svenska folket med följande osanna och ej vetenskapligt belagda fastställanden. "En mun med 20 amalgamfyllningar avger 0,6 ug kvicksilver/dag – en ringa mängd i förhållande till det totala dagsintaget på 10-20 ug". Det här är fusk och avsiktlig vilseledning därför att den vetenskapliga sanningen är den motsatta. Läckande kvicksilver från amlagam uppgår normalt till minst 4-6 gånger mer än från maten. Det förekommer också att läckaget är mångfalt större än så. I läkartidningen underströk docent, Dr. Med och leg. tandläkare Magnus Nylander och forskarkollegan Jan Weiner (1986) att vissa amalgambärare kan ha en anmärkningsvärt hög kvicksilverexponering, med ett dygnsupptag på närmare 100 µg per dygn (minst sagt mer än de 0,6ug som Proffesor P.O.Glantz påstår). Fakta om forskningsfusketI sitt forskningsfusk för att bevisa att läckande kvicksilver från amalgam är extremt oskadligt, utgår Professor P.O.Glantz från ett ytterligt förenklat lab.försök av Mayer & Diehl (1976). Lab.försöket gick ut på att mäta kvicksilverläckaget från en amalgambit upphängd i ett glas rumstempererat destillerat vatten. Utifrån detta lab.försök påstår sen Professor P.O.Glantz som en vetenskaplig sanning att "En mun med 20 amalgamfyllningar avger 0,6 ug kvicksilver/dag – en ringa mängd i förhållande till det totala dagsintaget på 10-20 ug". Detta är ett avsiktligt förvrängt och vilseledande resultat, därför att Professor P.O.Glantz (et.al.) i sina beräkningar medvetet underlät att ta hänsyn till följande: 1. Man kan inte jämföra ett glas vatten med munhålans miljö.
2. Människor använder tänderna till att tugga med - när detta sker ökar kvicksilveravsöndringen mångfallt.
3. Människor har saliv i sina munnar - och inte destillerat vatten. Ett faktum som påverkar kvicksilver- avsöndringen.
4. Människor har guld och amalgam i sina munnar. När så är fallet, kan s.k. oral galvanism uppstå och kvicksilveravsöndringen ökar tiofalt. 5. Människor dricker varma drycker. När detta sker ökar mängden kvicksilverånga mångfalt.
6. Människor dricker syrliga drycker. När detta sker ökar kvicksilveravsöndringen. 7. Människors munhålor är varmare än rumstemperatur. När så är fallet ökar kvicksilveravsöndringen. En 20 graders ökning frigör 10 ggr mer kvicksilverånga. 8. Människor gnisslar tänder. När så sker ökar kvicksilveravsöndringen. 9. Människor har kvar gamla förbjudna amalgamsorter. När så är fallet ökar kvicksilveravsöndringen. 10. När det borrars, slipas och putsas på amalgamfyllningar resulterar det i en tusenfald ökning av kvicksilver avsöndringen. Denna massiva exponering kan rentav leda till en akut kvicksilverförgiftning. I läkartidningen (1986) rapportterade docent, Dr. Med och leg. tandläkare Magnus Nylander och forskarkollegan Jan Weiner att analyser av kvicksilver i vävnader från en avliden 60-årig kvinna med en stor mängd amalgamfyllningar visade mycket höga koncentrationer av kvicksilver i olika vävnader, t.e.x 150 ng/g (nanogram) i hjärnan, 1050 ng/g i njurarna och 1400 ng/g i hypofysen En ordinär mängd amalgam (ca 10 fyllningar) ökar kvicksilverhalten i hjärnan hos vuxna med i genomsnitt cirka 10 ng/g per gram (g) hjärnvävnad. Den motsvarande ökningen i njurarna är cirka 600-700 ng/g och i hypofysen cirka 30 ng/g Professor P.O.Glantz använde resultatet av forskningsfusket till att bemöta docent Mats Hanssons skrivelse till Socialstyrelsen 7/12 1981. ”En hälsofara av utomordentlig betydelse. Troligen står vi inför en förgiftningskatastrof av mycket stor omfattning”. Det är samma budskap som Prof. Alfred Stock framförde på 1920-30 talet om att "amalgam utgör ett allvarligt hot mot mänskligheten". Professor Alfred Stock påvisade att kvicksilver inte binds till amalgamet utan det lämnar fyllningarna i form av kvicksilverånga. Professor Alfred Stock dog för övrigt av kvicksilverförgiftning. Det tandvetenskapliga etablissemanget förtiger, förtränger och nonchalerar dock alla deras och övrigas samstämmiga arbeten. Professor P.O.Glantz (et.al.) använde också forskningsfusket i Läkartidningen 10 1982 för att avfärda Mats Hansons varningar med formuleringen ”Följaktligen kan en allmäntoxisk påverkan enligt Hansons teorier helt uteslutas”. Docent, Dr. Med och leg. tandläkare Magnus Nylander publicerade 1986 vissa resultat i den ansedda brittiska medicinska forskningstidskriften Lancet (1986). Resultaten visade att tandläkare kan ha mycket höga kvicksilverkoncentrationer i hypofysen genom yrkesmässigt arbete med amalgam. Fortsatt forskning verifierade detta. (Nylander 1990) Anledning till forskningsfusketProfessor P.O.Glantz övergripande anledning till forskningsfusket torde vara att prestigemässigt vidmakthålla sin fastlåsta tes om att: Amalgam är stabilt och avger inte kvicksilver". Senare faställt till att i alla fall inte i sådan mängd att det påverkar hälsan. Detta fastställande gäller än i dag, år 2016, hos Socialstyrelsen.
En annan anledning är att professor P.O.Glantz har utbildat många blivande tandläkare. Han har då basunerat ut sin fastlåsta tes om att läckande kvicksilver från amalgam är extremt oskadligt och helt utan biverkningar (utöver mycket sällsynta allergier/lichenförändringar). En minst sagt absurd och vilseledande utbildning. Det finns inga läkemedel som är helt utan biverkningar. Kvicksilver som är ett av världens giftigaste ämnen, ger självklart också biverkningar av många olika slag. Hans fastlåsta tes att amalgam är stabilt och avger inte kvicksilver gör det mycket svårt för honom att ändra sig. Hellre låter han en massa patienter komma till skada. Varför professor P.O.Glantz har låst fast sig i denna tes kan man bara spekulera i. Huruvida professor P.O.Glantz har låtit sig påverkas av den samvetslösa amalgamindustrin, eller om det har skett som på den gamla goda tiden genom att professorerna/läkarna blev mutade av leverantörerna med resor, lyxiga konferenser, forskarbidrag etc. Eller kan det rentav vara så att professor P.O.Glantz samvetslöst sålt sina tjänster för s.k. "greenwashing" för att ge amalgamindustrins produkter en ofarlighetsstämpel? Detta är höjt i dunkel. Läs mer om varför en stor del av Sveriges 4900 professorer anser att de måste sälja sig själva http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=855121 SvD skriver idag 2016-09-08 om hur företag kan köpa sig en ”adjungerad” professor. Mer än var åttonde professor (ca 650 st) i Sverige beräknas vara en ”köpeprofessor”, med sin lön betald exempelvis av privata företag. Insynen i systemet är dessutom minimalt. Det finns inga centrala register över antalet adjungerade professorer, vilka de är och vem som betalar. Ingen kontroll förekommer av hur reglerna tillämpas. Varje högskola sköter denna verksamhet för sig själv, men bara ett fåtal redovisar de adjungerade professorerna på sina hemsidor. Ingen rapporteringsskyldighet föreligger. Om professor P.O.Glantz skulle tvingas erkänna, att han har haft fel och har ett har ett stort ansvar för att uppemot 500.000 svenskar kan lida av biverkningar från kvicksilverförgiftning, skulle detta få katastrofala följder. Det finns då en risk att erkännandet skulle utplåna professor P.O.Glantz heder, status och avslöja hans samvete, moral, etik, samt skamfila hans rykte. Eftersom dessa begrepp är bland de värdefullaste en människa har, skulle det vara katastrofalt om de ifrågasattes. Därför är det helt otänkbart att professor P.O.Glantz skulle erkänna att hans tes är felaktig. Amalgam är stabilt och avger inte kvicksilver. Senare fasställt till att i alla fall inte i sådan mängd att det påverkar hälsan. Detta fastställande gäller än i dag år, 2016. Följderna av forskningsfusket från 1982I Juni 1982 motiverade Läkarförbundet avslag i ett remissyttrande (SOU 1982/83:1) i flera amalgamkritiska Riksdagsmotioner. Detta med referens till professor P.O Glantz (et. al.) framfuskade fastställande. ”Det dagliga intaget av kvicksilver via födan är 10-30 ggr större än den maximalt tänkbara mängden kvicksilver från 20 amalgamfyllningar”. Tandläkarförbundet motiverade också avslag med inspiration från professor.P.O.Glantz historieförfalskning och forskningsfusk. ”Sedan mer än 100 år har amalgam använts som tandfyllningsmaterial. Amalgam är sällsynt stabilt och motståndskraftigt mot såväl kemisk som mekanisk påverkan. Amalgam är i stort sett giftfritt och helt biologiskt inaktivt” ”Tandvårdskadeförbundets docent Mats Hansons kunskaper om kvicksilver och amalgamets biologiska egenskaper och om hur tandvävnader reagerar framstår som begränsade" "Amalgam är mycket ändamålsenligt och sedan lång tid vetenskapligt belagt som helst riskfritt". Riksdagsmotionerna avslogs naturligtvis. Socialstyrelsen använde sig också av dess vetenskapliga rådgivare P.O.Glantz forskningsfusk under många år för att lyfta fram tesen om kvicksilvrets extrema ofarlighet. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1991:6) konstateras fortfarande att huvuddelen av kvicksilverexponeringen kommer från födan. Vad hade politikerna och Socialstyrelsen att sätta emot ett sådant ‘vetenskapligt välbelagt’ konstaterande från en professor? Inte visste politikerna att siffrorna var framfuskade och fabricerade från ett försök med en amalgambit upphängd i ett glas destillerat vatten - se nedan. Ett forskningsfusk som än i dag, 2016, resulterar i att kvicksilverförgiftade patienter inte får en relevant vård i form av amalgamsanering. Läs också om Professor P.O.Glantz åsidosättande av evidensbaserad forskning. Läs mer under evidens> Varken Centrala etikprövningsnämnden, rättsväsendet (JO,JK), media eller Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tycks bry sig om oredligheterna. Eller tillhör dom de kanske också etablissemanget? Definition på oredlighet i forskningenForskningsetiska utredningen "God sed i forskningen" definierade oredlighet som: "Att en forskare "avsiktligt och på ett vilseledande sätt gör avsteg från de vetenskapliga kraven eller medvetet bryter mot allmänt accepterade normer" (SOU 1999:4). . "Forskare måste alltid vara hederliga med sina resultat. En forskare får aldrig förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera. Det åligger varje forskare att hålla sig informerad om och följa de lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer som gäller den egna verksamheten". "Forskningsfusk är allvarligt av flera skäl. Förutom att forskaren bedrar sina kolleger och allmänheten, innebär det att människor kan komma till skada. Exempelvis grundas sjukvårdens behandlingsmetoder och läkemedel på forskningsresultat. Är dessa falska kan konsekvenserna bli förödande. Vidare innebär forskningsfusk att falska föreställningar får spridning och fusket undergräver allmänhetens förtroende för forskningen". (DN 2011-10-14) "I jämförelse med vår omvärld har Sverige i dag ett svagt system för att komma åt forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet. Under de åtta år som expertgruppen utredde misstankar om forskningsfusk har det tyvärr varit vanligt att forskare som beslagits med fusk, genom fabricering eller förfalskning av resultat eller plagiering av andras material, gått fria från påföljd". Läs mer om forskningsfusk på Vetenskapsrådets hemsida codex.vr.se/etik6.shtml > Läs också om följande Lyckad historieförfalskning då Professor P.O.Glantz fastslår att Amalgam är stabilt och avger inte kvicksilver. Professor ägnade sig åt historieförfalskning. En dupering som än i dag 2016, resulterar i att kvicksilverförgiftade patienter ej får relevant vård. Läs mer om > Historieförfalskningen Professor lade grunden för oetisk forskning på foster och barn.Det osanna fastställandet att amalgam är stabilt och avger inte kvicksilver, har resulterat i outtalade forsknings experiment, medförandes att hundratusentals foster och barn exponerades och exponeras än idag för läckande kvicksilver från amalgam. "Att det kan uppstå fosterskadande effekter av läckande kvicksilver från amalgam på djurfoster är vetenskapligt bevisat och allmänt accepterat. Djurstudier visar att små mängder amalgam under fosterstadiet kan ge bestående skador i vuxenlivet som sämre minne och inlärningsstörningar (DAMP syndrom)". (Utdrag från docent, Dr. Med och leg. tandläkare Magnus Nylanders bok "Fri från amalgam") Amalgametablissemanget kräver dock mer forskning och experiment, där det tydligt måste visas att också mänskliga foster skadas för att acceptera att ett samband föreligger. Läs mer om > Bristande forskningsetik Läs mer om > Amalgametablissemanget Lorem Professor mörkade risken för kvicksilverförgiftning. Patienter blev förgiftade. I tandläkartidningen 22/81 fastslås följande av Socialstyrelsens övertandläkare Thomas Kallus med Socialstyrelsens vetenskapliga rådsmedlem professor P.O.Glantz tysta samtycke. "Vid inserering och borttagande av amalgam utsätts patienter för inhalering av kvicksilver. Den här formen av exponering torde för patienten helt sakna betydelse ur toxikologisk synvinkel" Påståendet saknar all vetenskaplig förankring och är en avsiktlig vilseledning. Vid t.e.x. putsning utan sug kan kvicksilverhalten i munhålan uppgå till långt över 4000 ug/m3 luft. Att dessa halter kan leda till kvicksilverförgiftning står utom all tvivel. De parametrar som avgör om man blir kvicksilverförgiftad eller inte, är dels mängden och tiden för exponering, och dels patientens känslighet för kvicksilver. Med denna vilseledning gav Socialstyrelsen och dess vetenskapliga rådsmedlem professor P.O.Glantz, fortsatt klartecken till landets tandläkare, att sätta i och ta bort amalgam genom att borra, slipa och putsa obegränsat. Detta utan att behöva ta hänsyn till några restriktioner eller skyddsföreskrifter. Följden blev ett stort antal kvicksilverförgiftade patienter, varav många akut förgiftade. Läs mer om > Kvicksilverförgiftning Professor duperade Socialstyrelsen och dess chef Barbro Westerholm. I ett duperat tillstånd gjorde Socialstyrelsens chef Barbro Westerholm följande uttalande i TV den 22 maj 1985 där hon bedyrade att: "Amalgam är en väl utprovad produkt och någon risk för kvicksilverförgiftning finns inte med den produkten. Det är min bestämda åsikt." Mot bättre vetande väljer läkemedelsbiverkningsexperten Barbro Westerholm att ta till sig professor P.O.Glantz dupering om att läckande kvicksilver från amalgam är extremt oskadligt och helt utan biverkningar (utöver mycket sällsynta allergier/lichenförändringar). Det finns inga läkemedel som är helt utan biverkningar. Kvicksilver som är ett av världens giftigaste ämnen, ger självklart också biverkningar av många olika slag. Detta har många vetenskapliga publikationer och beprövade erfarenheter visat. Läs mer om > Duperingen Professor hycklar om evidens.Professor P.O.Glantz förkunnar att evidens är otroligt viktigt. Han har dock en motsatt agenda också.På SBU:s evidens hemsida http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/2109/ finns t.e.x. följande uttalande från 2004 av professor P.O.Glantz. "Många tycks till exempel anse att när en tandersättning sitter på plats och själva hantverket är klart, då är patienten färdigbehandlad. Men det är ju då den verkliga behandlingen börjar! Det är då man måste följa upp vad som händer, och om patienten får komplikationer eller biverkningar". Hycklande därför att det står i stark motsattsförhållande till professor P.O.Glantz faställande om att läckande kvicksilver från amalgam är extremt oskadligt och helt utan biverkningar (utöver mycket sällsynta allergier/lichenförändringar) Läs mer om > Hyckleriet. Lorem Professor psykklassar och diskriminerar hel patientgrupp. I Läkartidningen 47/81 fastslår professor P.O.Glantz följande:
”Det finns alltid anledning att ta patienters uppgifter på allvar. Det faktum att vissa av dessa patienter har somatiska symtom på psykogen bas innebär inte att de ‘avfärdas’ eller att vi är ‘blinda’ för tänkbara mekanismer utanför våra specialområden utan att vi understryker ett välkänt och väldokumenterat fenomen, som för dessa patienter innebär att diagnosen skall leda till psykiatrisk/psykologisk men ej till odontologisk behandling” samt ”Följaktligen kan en allmäntoxisk påverkan enligt Hansons teorier helt uteslutas”. . Ett fastställande som duperade Socialstyrelsen, tandläkare, läkare, riksdag, regering, media, myndigheter, rättsväsendet och en stor del av det svenska folket samt psykklassade en hel patientgrupp. Läs mer om > Det omoraliska i att ovetenskapligt utmåla en hel patientgrupp som psykiskt sjuka. Professor Per Olof Glantz vägrade besvara patients frågor och anklagelser. Lyckades istället få patienten fälld i domstol för ofredande.Läs mer om > Rättegången
Lorem Professor P.O.Glantz och etablissemanget vill inte ha några bevis om amalgamets biverkningar.Professor P.O.Glantz och etablissemangets anledning till att inte vilja ha några bevis torde vara att prestigemässigt vidmakthålla deras fastlåsta tes om att Amalgam är stabilt och avger inte kvicksilver. Om etablissemanget skulle tvingas erkänna, att dom har haft fel och har ett har ett stort ansvar för att uppemot 500.000 svenskar kan lida av biverkningar från kvicksilverförgiftning, skulle detta få katastrofala följder. Det finns då en risk att erkännandet skulle utplåna deras heder, status och avslöja deras samvete, moral, etik, samt skamfila deras rykte. Eftersom dessa begrepp är bland de värdefullaste en människa har, skulle det vara katastrofalt om de ifrågasattes. Därför är det helt otänkbart att etablissemanget skulle erkänna sina försyndelser. I början av 2013 samlades delegater från cirka 150 länder till den femte och avslutande rundan i förhandlingarna om kvicksilver inom ramen för FN:s miljöprogram, UNEP. Den nya kvicksilverkonventionen som delegaterna kom överens om, kommer att omfatta kvicksilvers hela livscykel, från primär gruvbrytning till avfall och slutförvar. Detta genom begränsningar och förbud som i de flesta fall kommer att gälla från 2020. Detta med ett enda undantag - kvicksilver i amalgam. Etablissemmanget har lobbat stenhårt och lyckats med bedriften att få amalgam undantaget för restriktioner och förbud. Det finns enligt etablissemanget två säkra förvaringsmetoder för kvicksilver. Det ena är isolerade bergrum. Det andra är i tänderna på folk. Så länge amalgamet sitter i munnen gör den ingen skada för miljön. Det är dock glädjande att konventet i sin slutdokumentation ändå uppmanade deltagarländerna att verka för en utfasning av amalgam. Sverige, Norge, Danmark, Ryssland och i viss mån Japan är dom länder som hittills har infört förbud mot användningen av amalgam. Om etablissemanget ändå skulle vilja ha bevis för att läckande kvicksilver från amalgam är skadligt så finns det att tilglå. Läs mer om > Bevisen |